approaching Boden deals with the approaching of a city, both in a physical sense ? along the road ? and in a spiritual sense ? in mind. The physical encounter with a city is represented by the experience of the road and its surroundings, while the spiritual encounter is represented by the idea of the city that we already have, or will get, in our minds. We have in this degree project approached Boden through a thoroughly analysis of both the entrance roads and the city itself. In this degree project we are looking for ways of how to create characteristic and interesting entrance roads to a city, with Boden as an example. This demands knowledge about the problems involving entrance roads as well as the distinctive features of the city.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna på arbetsmarknaden i Boden för personer med funktionsnedsättning. Syftet var även att undersöka om det finns fördomar bland arbetsgivarna i Boden mot personer med funktionsnedsättning. Genom kvalitativ metod har 11 semistrukturerade intervjuer genomförts med arbetsförmedlare, handikapporganisationer och arbetsgivare för att utreda hur möjligheterna på arbetsmarknaden ser ut för personer med funktionsnedsättning i Boden. Resultaten visar att arbetsgivarna i Boden uttryckte rädsla för att anställa personer med funktionsnedsättning. Okunskap om funktionsnedsättning orsakar fördomar mot och stigmatisering av personer med funktionsnedsättning i Boden, vilket minskar självkänsla och motivation att söka arbete..

Vi studerar Samhällsbyggnad med infrastrukturinriktning på Luleå tekniska universitet. Under vår praktikperiod på Sweco Rail gav vår handledare Olof Johansson oss idén om att fördjupa oss i vår framtida infrastruktur.Vi har i arbetet engagerat oss för tidigare infrastruktur i Boden och Luleå, hur det är idag, hur det kan se ut i framtiden och även hur det ser ut i andra länder. Vi har gjort en förundersökning där vi har frågat 200 civila personer hur de reser idag och hur de tror att man kommer resa år 2070. En undersökning har också gjorts i skolklasser i Boden och Luleå. Barn i åldrarna 7-13 har svarat på ett frågeformulär och ritat en teckning över hur de reser år 2070.Vi har intervjuat flertalet insatta personer inom infrastruktur i Boden och Luleå för att få en bra uppfattning om hur det ser ut idag och hur det planeras att se ut i framtiden.

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

Allt fler människor söker efter upplevelser och upplevelsenäringen har kommit att bli en av de stora framtidsbranscherna. Tidigare har Boden varit en utpräglad militärstad men neddragningar inom det militära har gjort att Bodens kommun måste satsa på en ny industri för att stanna kvar på kartan. Den ekonomiska föreningen Boden Turism anser att upplevelseindustrin i Boden är en viktig del i framtiden. Har Bodens kommun logi- och aktivitetsaktörer idag en samverkan sinsemellan och med kommunala aktörer och kan detta stärka Bodens kommun att bli en stad som fokuserar på upplevelser i deras turismnäring. Då upplevelseindustrin är viktig för Bodens kommun framtid kan en strategi som fokuserar på upplevelser innebära positiva effekter för Bodens kommun.

Mitt examensarbete har utgått från Tyréns AB i Luleå och delvis Boden, där jag i samband med en förstudie för Boden som häststad fick i uppdrag att titta närmare på Bodens ridklubb och utifrån deras önskemål bygga upp en 3D modell, vision över hur ridskolan kan se ut.Modellen är uteslutande gjord i Google SkechUp. Där befintliga byggnader och hagar byggts upp och sedan de önskemål som ridklubben har på nya hagar, lösdrift etc.Till detta arbete har inte någon egentlig litteratur och källor varit aktuella. Utan bara önskemålen från ridskolans sida, men dock vissa bestämmelser om exempelvis hagarnas storlek som Jordbruksverket har..

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

Under min uppväxttid på 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. Många bodensare arbetade inom försvaret eller på centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte många medborgare. Det fanns även många små privata arbetsgivare och en framåtanda som var positiv. På 1990-talet började en stor omställning för Boden och dess invånare.

Det här examensarbetet är en kartläggning av luftföroreningarna kvävedioxid, partiklar PM10, kolmonoxid och bensen i kommunerna Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn. För varje kommun har det sammanställts en rapport och dessa redovisas var för sig i efterföljande bilagor. Resultatet av beräkningarna och kartläggningen visar hur luftföroreningssituationen ser ut i respektive kommun och utifrån detta lämnas lite olika råd varpå kommunerna sedan kan ta ställning till hur den fortsatta kontrollen av luftföroreningar ska ske..

Sverige har 1936 tätorter (Boverket, 2006) varav flera av dem är orter med mindre än 2000 invånare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land är väldokumenterade och analyserade, planering i städer finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa är den lilla tätorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tätorten är och vilken slags planering och livsmiljö som finns där.

Sverige har 1936 tätorter (Boverket, 2006) varav flera av dem är orter med mindre än 2000 invånare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land är väldokumenterade och analyserade, planering i städer finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa är den lilla tätorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tätorten är och vilken slags planering och livsmiljö som finns där. Att leva i en liten tätort är ett annat sätt än vad det är i staden eller på den rena landsbygden.

Personal inom Räddningstjänsten utsätts dagligen för akuta och kroniska stressorer som kan påverka välbefinnandet på arbetsplatsen såväl som hälsan. Syftet med detta examensarbete var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos Räddningstjänsten i Norrbotten och då speciellt det sociala stödet då detta har en positiv effekt på negativ stress. Frågeställningarna var: Är den psykosociala arbetsmiljön tillfredsställande i Luleå, Boden och Älvsbyn? Vad i organisationen ger förutsättningar för socialt stöd? Får heltids- respektive deltidspersonal olika typer av socialt stöd? Hur tillfredställer organisationerna behovet av socialt stöd efter ett larm? En enkät som dels bygger på QPSNordic och dels på teorier om socialt stöd har använts för att samla in data från 71 anställda i operativ tjänst i Luleå, Boden och Älvsbyn. Resultaten visade på en skillnad i uppfattningen av den psykosociala arbetsmiljön mellan Boden och Älvsbyn och mellan Luleå och Älvsbyn.

I denna rapport, som är ett examensarbete, finner man information om trafikmiljö, trafiksäkerhet, lite om trafikanters olika beteenden och en kort redogörelse av olika korsningstyper. Informationen har hämtats ur böcker och rapporter vi tagit del av. Gruppens förslag på förändring och även förkastade lösningar på utformningen av Stationsgatan finns att läsa, en teknisk beskrivning enligt AMA98 och Väg 94, mängdförteckningar och ritningar för projektet redovisas också i rapporten. Vi har även i denna rapport ungefärliga totalsummor på utförandet av projektet. Bodens kommun är projektets beställare.

Ombyggnad av gata och VA-system, Allégatan, Boden.

Levnads- och arbetsförhållanden har i mindre svenska småorter under det senaste seklet genomgått stora förändringar. Fjelie, den lilla byn i sydvästra Skåne var i början på seklet ett aktivt jordbrukssamhälle med egen järnvägsstation, lanthandel, smed, post och skola. Idag finns få spår av detta bevarat och Fjelie ger ett stillsamt intryck för den besökande. Syftet med examensarbetet är att undersöka Fjelies identitet och fysiska karaktär. Vidare undersöker vi möjligheter för att öka attraktiviteten och utvecklingen av byn.